Att få göra skillnad.

I Januari utökades familjen med två grabbar. Så glada för denna möjlighet. Tre fina stödbarn har vi nu på helgerna. Det kan ibland vara utmanande, men ack så roligt! Många skratt blir det – och ibland sura miner. Precis som det är att ha barn. Vi får möjlighet att följa alla dessa tre i utveckling, i utmaningar, i glädje, i sorg, i med- & motgång. Vi får uppleva att ha en stor och viktig betydelse för dem alla tre. Våra stödbarn är 15, 10 och snart 4 år. De har alla sina utmaningar.

Det hade jag inte trott för 2-3 år sedan – när den yngste i vår familj flyttade ut – att vi skulle fylla våra surt efterlängtade helger på tumanhand, med yngre barn. Igen.. Men med vetskapen om att vi gör en jättestor skillnad, så blir vi stärkta i vår roll och i uppdragen. Det är det som driver oss. Njuter desto mer av de små stunderna som är bara ”våra”.

Vi är en del av barnens barndom – något de som vuxna kan se tillbaka på som goda minnen. Här gäller samma som i en ”vanlig” familj, rutiner, regler och gränssättningar, att låta barnen utvecklas, att ha roligt tillsammans, men även att kunna ha en trygg famn att vila i.

När stunder kommer och jag känner att det blir väl körigt, så låter vi energierna bytas ut till nya, lugna energier, genom att ta en fika eller fruktstund. Eller hämta ägg hos hönsen! Det fungerar oftast för både liten och stor och på en gård finns det alltid något att pyssla med. Inga tråk-stunder här inte!

Utomhuslek brukar bli till flera timmar varje dag. Och oändligt mycket att hitta på med en pinne!

Det blev ett gång kycklingar denna våren. Uppskattat mys för liten och stor.